Att inte kunna somna förrän tidigt på morgontimmarna har de flesta av oss upplevt någon gång. Men Björn Eriksson kämpade med månader av vakna nätter och svår sömnbrist, innan han till slut fick hjälp.
Björn Eriksson har alltid varit en kvällsmänniska och han har haft svårt att somna för natten och komma upp i tid. När han i 18-årsåldern började på universitetet eskalerade sömnproblemen. Under flera veckors tid sov han bara två till tre timmar per natt. Han blev trött, tappade orken och hade svårt att koncentrera sig på studierna. Till slut övertogs tillvaron helt av tankarna på sömn och stressen kring vakennätter.
Björn provade klassiska knep som att räkna får, utan någon större verkan. Det enda som hjälpte någorlunda var att starta om läggningsritualen; att gå upp och aktivera sig en stund för att lite senare gå och lägga sig igen.
– Det fungerade till viss del och till slut kunde jag somna. Men i längden blev det inte vidare rogivande att gå och lägga sig flera gånger per natt.
Stressen över att bara få ett par timmars sömn och klara av morgondagen blev till slut för mycket för Björn. Av en händelse hittade han en annons om en forskningsstudie för personer med syndromet ”försenad sömnfas”. Omkring tio procent av alla ungdomar och unga vuxna uppskattas lida av en sådan senareläggning av sömnen där man besväras av ett kraftigt försenat insomnande, som i sin tur leder till svårigheter att stiga upp på morgonen.
KBT och ljusterapi hjälpte
Björn visade sig uppfylla kriterierna för att få delta i studien och fick tillsammans med de andra deltagarna gruppbehandlingar med KBT, kognitiv beteendeterapi, samt ljusterapi. Dagsljus minskar produktionen av sömnhormonet melatonin. Genom att kontinuerligt utsättas för konstruerat dagsljus tidigt på morgonen trycks den försenade sömnfasen tillbaka. Björn fick därför sitta vid en ljusterapilampa varje morgon för att komma i fas med dygnet.
Stressen släppte
Under KBT-behandlingen förde deltagarna sömndagbok och lärde sig mer om god sömnhygien. Till exempel att inte se på tv, dricka kaffe eller äta större måltider sent på kvällen. För Björns del var det dock det ändrade tankemönstret som blev räddningen.
– Förut blev jag helt fixerad vid sömnen och stressade upp mig hela dagen kring en sömnlös natt och hur det skulle påverka mig nästa dag. Efter ett tag lyckades jag ändra min inställning och lära mig hantera det. När jag väl accepterade att jag skulle vara trött och att det inte var någon fara, då släppte stressen, och jag kunde somna.
Känner igen sömntecknen
Idag är han mer eller mindre fri från sömnlösa nätter, de svåra insomningsproblemen är borta och dagtröttheten likaså. Att få bättre koll på sömnfaserna har också varit till hjälp.
– Numera känner jag igen symtomen som visar när det är dags för mig att sova. Jag är därför inte så noga med att alltid lägga mig vid en viss tid utan när jag verkligen är trött.
Försenat sömnfassyndrom vanligt bland unga vuxna
Katarina Danielsson är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och doktorand inom sömnmedicin vid Uppsala universitet, och genomförde studien där Björn Eriksson deltog.
Vad innebär egentligen försenat sömnfassyndrom?
– Både hos djur och människor är det normalt att man under puberteten somnar senare och har svårare att komma upp på morgonen. För vissa människor blir detta ett kvarstående problem som de inte kan ändra på egen hand. Orsakerna till detta kan till viss del vara ärftliga och till viss del socialt betingade. Exempel på sociala orsaker är belysning sent under kvällar och nätter via mobiltelefoner, datorskärmar, uteliv på nätterna etc. som kan förskjuta vår sömnhormonkurva. Den förskjutna sömnkurvan kan bli bestående så att vi sedan inte kan somna tidigare. Dessa personers sömn är i sig helt normal, förutom att den tid de sover är förskjuten några timmar framåt.
Hur vanligt är det och vilka drabbas?
– Försenat sömnfassyndrom är mycket vanligt bland tonåringar och unga vuxna, ca 5-10% uppskattas besväras av detta i denna grupp.
Vilka är de viktigaste åtgärderna man bör ta till?
– Om man tror sig ha försenat sömnfassyndrom bör man undvika att utsätta sig för starkt ljus kvälls- och nattetid. Behöver man sitta vid datorn eller titta på mobiltelefonen kan man sänka ljuset på skärmen eller använda solglasögon. Det är också bra att försöka stiga upp vid en bestämd tid även lediga dagar. God sömnhygien i övrigt är förstås också till nytta.
4 tips för god sömnhygien
- Undvik intag av kaffe, energidrycker, alkohol och tobak innan läggdags.
- Ät inte en stor middag innan du ska sova, men var heller inte hungrig när du går och lägger dig.
- Försök att dra ner på ljus och ljud från TV och mobiltelefoner ett bra tag innan du ska sova. Skärmar strålar ut blått ljus på en frekvens som lurar kroppen att tro att det är dag.
- Sovrummet bör vara lagom svalt, trivsamt och utan störande moment.